Forskning

Mina forskningsintressen rör framför allt mediehistoriska perspektiv på litteraturen och idéhistorien, i synnerhet under 1800-talet. Avhandlingen handlar om hur fotografiet uppfattades som ett urskillningslöst detaljrikt (och därmed distraherande) bildmedium under 1800-talet och hur detta problem hanterades när den fotografiska bilden började spridas i böcker och andra tryckta medier.

Avhandlingen

Konsten att tämja en bild. Fotografiet och läsarens uppmärksamhet i 1800-talets Sverige.
Mediehistoriskt arkiv, 2015.

Det sägs att vi lever i distraktionens tidsålder. Att de nya mediernas informationsöverflöd översköljer oss, medan vi gör vårt bästa för att hålla uppmärksamheten i styr.

Det är inte första gången som ett nytt medium påstås utmana vår uppmärksamhet. I fotografins barndom hävdades det att den nya bilden visade för mycket. Att mediets urskillningslösa detaljåtergivning gjorde bilderna svårbegripliga. Vad skulle man egentligen titta på?

 

I "Konsten att tämja en bild" spårar jag föreställningen i fotografins 1800-talshistoria genom att se hur problemet hanterades i utgivningen. Det blir en historia om hur det tryckta ordet tog plats bredvid fotografiet för att vägleda läsarens uppmärksamhet – och lade grunden för en modern kommunikationsform.

 

"Konsten att tämja en bild" är min avhandling i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet och Forskarskolan i estetiska vetenskaper.

 

Köp via internetbokhandlarna – eller ladda ner en digital version här.

------------------------------------------------------------------------------------

akademiska artiklar

”’A Pointer for Beauty’: Photography, Ekphrasis, and the Aesthetics of Attention in Johannes Jaeger’s 1866 photo-book”, i tidskriften History of Photography, 37:4 (2013).

"Orden, bilderna, uppmärksamheten". Ord & Bild, 2013:3.

 

”The Magic Box of the Picturesque. Anticipating Photographic Space in Benzelstjerna’s ’Daguerreotype-Panorama’ 1840”, i antologin Representational Machines. Photography and the Production of Space (Aarhus University Press, 2013).

 

"Out of Site: Photography, Writing, and Displacement in Leslie Scalapino's Photo-texts", i The Future of Text and Image: Collected Essays on Literary and Visual Conjunctions, red. Ofra Amihay och Lauren Walsch (Newcastle: Cambridge Scholars Publishing, 2012)

 

”’En pekpinne för skönheten’. Om konsten att manipulera ett fotografi – exemplet Molins fontän (1866)”, i (O)konstlad konst: Om äkthet och autenticitet i estetisk teori och praktik, red. Anna Jörngården och Axel Englund (Mölndal: Brutus Östlings bokförlag Symposion, 2011)

PRESSRÖSTER

 

"För 'Konsten att tämja en bild' är inte bara noggrann på gränsen till det omständliga, utan också initierad, välformulerad, oftast övertygande, ibland ögonöppnande och i sin helhet direkt imponerande. Dessutom är det den snyggaste avhandling jag har läst, nästan på coffee table-nivå. Och om upptagenheten vid ytan, och den eleganta formuleringen, i längden kan bli irriterande rent av störa min uppmärksamhet, så är det nog i det här fallet bara att tugga i sig elegansen. Det är ju trots allt yta alltihop handlar om."

Anders Johansson, Aftonbladet

 

 

"En av förtjänsterna med 'Konsten att tämja en bild' är att det analytiska perspektivet skapar en mer komplex bild av hur fotografin etablerades i Sverige och av den centrala roll fotoboken har spelat i denna process. Magnus Bremmer både identifierar de utmaningar som den nya teknologin gav upphov till och belyser hur de tidiga brukarna hanterade problemen. Genom att fokusera på de friktioner som det nya mediet skapade, samt hur fotografin blev föremål för olika typer av omsorger, lyfter studien fram de institutioner som fotografin påverkades av och inlemmades i. Utan att de enskilda aktörerna och deras verk försvinner tecknar Bremmer ett historiskt panorama där de formande diskurserna betonas. /../ Än mer önskvärt vore dock att 'Konsten att tämja en bild' publiceras i en engelskspråkig utgåva, eftersom studiens perspektiv bidrar till en fördjupad förståelse av fotografins historia, bortom avhandlingens nationella utgångspunkt.​

Niclas Östlind, Svenska Dagbladet

​"Kapitelrubrikerna, som är poetiska och suggestiva, är speciella i ett akademiskt sammanhang: ”Molnskådande för nybörjare”, ”Mot ett transparent medium”, ”Här – just här – der vi stodo”. De går i linje med Bremmers essäistiska skrivsätt. De suggestiva fotograferna samt arkivparafernalia som brev, vykort, anteckningslappar och kartotekskort, får mig att tänka på den tyska författaren Judith Schalanskys esoteriska och fantasieggande Atlas över avlägsna öar. Femtio öar som jag aldrig besökt och aldrig kommer att besöka (2013). Utmärkande för både Bremmer och Schalansky är att de lyckas sammanföra vetenskap med ett slags poetik. 

/.../

En av avhandlingens stora förtjänster är att den tar vid där tidigare forskning satt punkt. Fotohistoriker som William Crawford, Naomi Schor och Steve Edwards har samtliga diskuterat hur fotografet och dess informationsöverföd uppfattades som problematiskt, men de analyserar inte vilka konsekvenser detta fck för hur bildmediet hanterades. Ett annat exempel på hur Bremmer för forskningen framåt är att han korrigerar historieskrivningen gällande uppmärksamhetsdiskursens uppkomst och menar att den bör tidigareläggas. Där amerikanen Jonathan Crary, namnkunnig kritiker och författare till fera för avhandlingen centrala verk – bland annat Suspensions of Perception. Attention, Spectacle, and Modern Culture (2000) – förlägger den till 1800-talets sista decennier, visar Bremmer övertygande att den bör inplaceras vid århundradets begynnelse.

/.../

Konsten att tämja en bild är även ett välkommet bidrag i ett svenskt sammanhang. Svenska studier i fotohistoria tenderar ofta att vara biografska, snäva i sitt undersökningsmaterial och, till skillnad från Bremmers, ha ett tunt teoretiskt ramverk. Bremmers avhandling tar studiet kring foto/text-relationer till en högre nivå och banar på så sätt väg för framtida forskning. Studien är vidare ett fullgott exempel på att det

Alexandra Borg, Tidskrift för litteraturvetenskap

© MAGNUS BREMMER

  • Twitter B&W
  • Facebook B&W